Idag har vi haft besök från en ung dam från Dalademokraten.
Det känns som att det ändå var ett tag sedan jag förklarade för någon lite mer grundligt om hur ett jordskepp är uppbyggt. Det var liksom lite ringrostigt, men jag tror att budskapet gick fram och hon som intervjuade oss verkade fatta biffen. Vi pratade inte sådär jättemycket om vårt själva bygge, utan mest om jordskepp i allmänhet, och hur vi kommit in på idén och liknande. Det ska bli spännande att läsa vad hon skrivit ihop för något.
Dock glömde jag fråga om det hela kommer läggas ut på nätet eller bara i papperstidning, men det återstår och se.
Jag tycker det är bra att sprida ett budskap om att bara för att man bor på ett återvunnet sätt eller på ett rent ekologiskt sätt så kan det vara ganska svensson ändå. Jag gillar att leka med tanken att medelklassen kan se ett jordskepp och se det som något fint och bovänligt och att standarden inte nödvändigtvis måste sjunka eller att man måste vara ”superbohem” för att bo i sådana hus, utan man kan ha det väldigt flashigt och modernt iallafall. Det finns ju faktiskt utrustning (som fet gasspis eller kylskåp, eller vad man nu kan tänkas vilja ha) som passar även medelklassen som inte nödvändigtvis måste innebära att man ska vara ansluten till det kommunala elnätet eller liknande.
Sen är det klart att för att vi ska kunna tackla den här miljökrisen vi hela tiden lägger på vår värld, så måste vi sluta konsumera så fruktansvärt mycket.
Det är nog den svåraste nöten att knäcka, eftersom de flesta går runt med tankarna om att ”det lilla jag konsumera gör ju ingenting”. Ändå ökade julhandeln förra året med sjuka summor, i och med all kommers-hysteri runt hela jippot.
Och dom som känner mig ju om att jag själv kan vara ganska prylgalen vad gäller vissa saker. Men det är såklart någonting vi alla behöver jobba på.
Igår hittade vi en motorsåg på Liljebergs inne i ”stan”, och på torsdag börjar jag på motorsågskort, känns som en ganska bra erfarenhet att samla på sig. Jag känner mig sjukt inspirerad nu och våren närmar sig med större kliv än man någonsin kunnat ana. Lite som en smäll på käften skulle man kunna säga faktiskt.
Det är kul, och samtidigt lite nervöst faktiskt. När sommaren är över har vi förhoppningsvis grunden till vårt hus, ett av Sveriges första jordskepp. Och om kommunen vill väl och gillar våra idéer med ekoby så blir det skandinaviens första jordskeppsby här. Det är en stor tanke och det känns väldigt inspirerande att se den växa, sakta men säkert, bit för bit.
Det är underbara tider och jag är sjukt glad!
Lev väl!
Jonas
